Liten handbok om nedstämdhet och depression

Att vara nedstämd - En naturlig del av livet
 
Känslor av nedstämdhet, oro, sorg och håglöshet kan vara en naturlig del av livet. Ibland är det vissa händelser som gör att man känner sig nedstämd. Det kan till exempel vara en nära anhörig som har gått bort, en kärleksrelation som har tagit slut eller problem med ekonomin. Vissa kan känna sig nedstämda när de misslyckats med en prestation, har genomgått en separation eller har förlorat en nära vän. Övergångsfaser i livet och livskriser kan också orsaka nedstämdhet. Andra kan känna sig nedstämda under vissa delar av året. Många gånger kan man vara nedstämd utan att det har hänt något speciellt. Om man till exempel är stressad eller har sömnbrist kan man känna sig nedstämd. 
 
Det finns undersökningar som visar att nästan hälften av alla kvinnor och ungefär en fjärdedel av alla män någon gång i livet hamnar i en depression. Ofta kan man hitta en eller flera utlösande faktorer, men långt ifrån alltid. 
 
Oro
 
När vi upplever oro eller ångest aktiveras alarmsystem i hjärnan och kroppen. Beredskapen höjs och våra försvarsmekanismer aktiveras. Vi blir mer alerta och vaksamma samtidigt som vår hjärtverksamhet, andning och svettningar ökar. Symtomen avklingar i regel snabbt. Ibland kan oron bli mer varaktig eller återkomma allt oftare utan att orsaken är motiverad. Oron kan då göra det omöjligt att leva ett normalt liv. Vardagliga händelser och bekymmer blir då orsak till varaktig oro och ångest.
 
När ska man söka vård?
 
Om man är nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression kan man kontakta en vårdcentral.
 
Behandling
 
Om man provat att göra förändringar i sin livsstil eller inte kan se någon förklaring till sin nedstämdhet, så kan det vara idé att börja med ett hos en läkare för att utesluta kroppsliga orsaker till nedstämdheten och tröttheten, till exempel järnbrist eller B12-brist.
Via din läkare finns ibland också möjlighet att komma i kontakt med en psykolog för att få psykologisk behandling.  Idag finns starkt forskningsstöd för att psykologisk behandling av lindriga och måttliga depressioner har god effekt. Vid svåra depressioner brukar man rekommendera en kombination av läkemedel och psykologisk behandling.
Den som plågas av starka självmordstankar bör ta kontakt direkt med en psykiatrisk akutmottagning. 
 
Depression
 
Nedstämdhet är inte samma sak som depression. Du kan vara nedstämd och ledsen utan att du för den skull har diagnosen depression. Däremot kan nedstämdhet som fördjupas eller varar i mer än två veckor vara tecken på att den har övergått i en depression. Symtom på att du har en depression är att du inte känner någon glädje och att du tappar intresset för dina vanliga aktiviteter. Du blir passiv och drar dig undan från vänner och umgänge. Det är också vanligt att den som är deprimerad drabbas av skuldkänslor, får minskad koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, minskad aptit och trötthet. En depression är något annat än att vara tillfälligt nere och ledsen. 
 
 - Nedstämd i flera veckor och samtidigt tappar intresset för sånt man brukar tycka om att göra
 - sover för lite eller för mycket
 - har svårt att koncentrera sig
 - tappar matlusten
 - äter mer än vanligt 
 - lätt blir irriterad 
 - får dåligt självförtroende och blir självkritisk
 - drar sig undan från folk
 - ägnar väldigt mycket tid åt att grubbla
 - får problem i skolan eller på jobbet
 - får självmordstankar.
 
Depression hos män och kvinnor kan yttra sig olika och kan göra att man missar tecken på en depression.  Kvinnor kommunicerar ibland oftare till andra om sina känslor och tala om att de känner sig ledsna och nedstämda. Mäns depressioner upptäcks oftast först när de börjar prestera dåligt i skolan, på arbetet, fritiden eller i hemmet. Symtomen kan vara värk i kroppen, svårigheter att sova, svårigheter att koncentrera sig och att man tappar intresset för aktiviteter man tidigare tyckte om. Det är också vanligare hos män som blir deprimerade att använda alkohol på ett destruktivt sätt.
I den traditionella mansrollen ingår det att inte visa sig svag, gråta eller vara deprimerad. Det gör att män kan ha svårt att märka av eller kännas vid sina depressioner och därför inte talar om sin nedstämdhet. Män söker inte heller professionell hjälp lika ofta som kvinnor. Mäns depressioner döljs inte sällan av alkoholmissbruk, ökad aggressivitet eller bristande impulskontroll. Utagerande beteenden, särskilt hos yngre män, kan vara tecken på depression.
 
Hjärnans signalaktivitet styr vårt välmående
 
En viktig förutsättning för att vi ska må bra är att både hjärna och kropp är i balans och harmoni. Vår psykiska hälsa styrs av signaler som löper i nervbanor mellan olika delar av hjärnan. Det genetiska arvet tillsammans med miljön – erfarenheter och händelser i livet samt intag av läkemedel och droger – inverkar på hjärnans förmåga att bevara balansen i signalaktiviteten. Hjärnans olika funktioner påverkar varandra genom att de är sammankopplade i ett nätverk av nervtrådar. Är du nedstämd kan du därför också känna dig orolig eller få insomningsbesvär. Hjärnan samverkar även med övriga system i kroppen vilket gör att din nedstämdhet och oro kan visa sig i form av mag- och tarmbesvär eller som smärtor och spänningar i nacke, skuldror och rygg. 
 
Alkohol och droger förvärrar depressioner
 
Alkohol är världens äldsta ångestlindrande preparat. Det används många gånger som “självmedicinering” vid ångest och depression. Den goda känsla som många får av en liten mängd alkohol gör att man mår bättre för stunden, men den känslan går ofta över. I baksmällan är såväl ångest och nedstämdhet vanlig och risken för att utveckla ett beroende är stor om man dricker av ångestlindrande skäl. På lång sikt förvärras såväl depression som ångest av alkohol. När man är berusad försämras också omdömet vilket kan leda till farliga situationer om man känner sig till exempel arg, eller när man är nedstämd och har dödstankar.Samma sak gäller vid annat drogmissbruk.
 
Vad kan man göra själv?
 
Man kan själv påverka hur man mår. Man mår bättre och orkar mer om man rör på sig, kanske tränar regelbundet, än om man inte gör det. För att må bra är det också viktigt att man äter bra och regelbundet, och att man sover lagom mycket. Då klarar man lättare av saker som ibland kan kännas jobbiga. Man kan faktiskt bli trött både av att sova för lite och för mycket. Det finns fler saker som man kan påverka  på egen hand för att må bättre om man  känner sig nedstämd:
 
När man vet att nedstämdhet kommer och går som en naturlig del av livet behöver man inte vara rädd för att släppa fram även negativa tankar och känslor. Att alltid trycka ner sådana känslor kan i stället skapa mer oro och ångest än det dämpar. 
Det är lättare att klara av psykiska påfrestningar om man äter bra och sover tillräckligt.
Att använda alkohol, lugnande medel och droger hjälper inte mot nedstämdhet utan kan tvärtom förstärka de negativa känslorna. Risken finns också att man blir beroende.
För att må bra är det viktigt att träffa vänner och göra saker man tycker om. Men man kan också behöva tid för att återhämta sig och tid att få vara för sig själv.
Det kan hjälpa att röra på sig. Att till exempel ta en promenad eller gå och träna brukar hjälpa om man har många tankar och göra att man sover bättre.
Att vara utomhus när det är ljust är bra, eftersom ljuset kan göra att man blir piggare.
Det kan hjälpa att prata med någon, som en kompis eller någon i familjen. Man kan också gå till exempelvis skolsköterskan eller en kurator.
Man kan skriva ner hur man känner. Genom att sätta ord på sina känslor och funderingar brukar man kunna förstå sig själv bättre, och lättare kunna se om det finns några problem som behöver lösas.
Om man har en depression behöver man professionell hjälp för att må bättre. För att få det kan man kontakta till exempel en ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan.

(Källor: www.1177.se - www.psykologiguiden.se - www.mind.se - www.sbu.se)